Hej hopp! Vi ar i Lorne, det regnar. Eller just nu: uppehall = jatteglada tjejer!! men det har mest bara regnat har. Det ar en sot liten strandby typ, precis vid vattnet. Vi bor pa ett fint litet hostell. Forsta natten bodde vi i ett talt pa hostellet, men nu har vi levlat oss upp till ett rum!
Det var tankt att vi skulle jobb har, men om vi skulle gora det sa skulle vi itne fa borja forens typ nasta helg, och det har vi inte tid med kande vi. Sa vi ska pa sondag eller mandag aka till Melbourne och jobba! Woho! Vi ar valdigt glada faktiskt, vi ska jobba for en som heter Helen (en ny Helen) som aven hon kanner Marias mamma och vi ska typ knappa in enkater pa datorn at henne. Hon forskar och haller pa, sa vi ska sitta vid datorerna hela dagarna i tre veckor. Och det kanns fantastiskt bra! Ska bli kul att fa bo i en storstad ocksa, och Will har lovat att ta med oss pa aventyr i Melb sa vi ar valdigt exalterade.
Vi kommer aka tillbaka till Lorne den 10 mars, for da kommer Marias mamma och hennes jobbarkompisar och da ska de och Helen och hela den familjen hyra ett beachhouse har, och vi bangar ju inte pa gratis boende saklart ;)
JUST DET, vi maste ju beratta for er trogna lasare om var sista natt i Wang. Vi hade en mysig middag med var familj och allt var frid och frojd. Vi gick tillbaka till vart stall och tankte sova gott innan en tidig morgon. Vad hander inte da? JO det sitter en san dar baaaotastor spindel i vart tak!! Vi som hade klarat oss sa lange fran att ha sadana i vart sovrum. Vi tankte da, nu ska vi vara modiga och fa ut den sjalva. Sa vi tog en sopkorg, en toffel och och stol och forsokte narma oss spindeln. Som ni kanske forstar sa klarade vi det ej. Vi som tyckte att det skulle vara en sadan haftig historia att beratta pa morgonen efter. Nej vi forsokte da ringa Helen, dock var klockan 12 pa natten sa hon sov, sa hon svarade inte. Da forsokte vi ringa Nick, inget svar. Fast vi visste inte om vi hade ratt nr. Sa da ringde vi Will, som befann sig i Melbourne och forklarade situationen, han skrattade och sa att han skulle forsoka ringa Nick eller ngn inne i huset. For ni forstar att vi vagade inte ga in i huset, ni forstar inte hur mork det var pa vagen dit och hur radda vi var varje gang vi gick dar! Men Will fick itne tag pa ngn. Sa vi sprang in i huset, vackte stackars Nick som fick gora sig av med spindeln. Sen var allt frid och frojd. Trodde vi ja!
Nar vi lagger oss i sangen sa ser vi pa gardinen bakom sangen en mindre spindel, men vi tanker, det ar oftast dom mindre som ar farliga, typ det finns en som heter redback eller ngt sant och den ar liten. (Vi fick dock veta att dom inte finns i Victoria men..) Sa vi bestammer oss for att den maste vi gora oss av med. Sa vi drar ut sangen och tar ett glas och en bok. Emelie forsoker vara modig och tar den i glaset. Hon blir dock radd och kastar glaset och allt pa golvet och skakar med handerna (som hon gor pa klipphoppninsfilmen) sa da far Maria ta hand om den. Och hon klarar det! Vilken supertjej hon ar!!!! (ni kanske forstar vem som skriver inlagget.. heheheh) ja sen sov vi var sista natt i Wang.
Hoppas ni mar bra hemma. Och ni kan ju gotta er i att vi inte heller far ligga pa stranden och pressa. Vi som hade tankt att jobba pa brannan nu, vilket har varit omojligt i Wang pga varmen. Och nu regnar det. Toppen!
Och just det, Fredde, (Emelies bror) vi har dodat myten om att man maste ha stenar pa toalocken sa att det inte kommer ormar, HA!
Ja vi saknar er dar hemma! Vi far valdigt mycker hemlangtan nar det ar trakigt och regnar. Da saknar vi aven losgodis, falukorv, chips, dipp, trocadero och sa mkt mer. Och vi har varit borta tva veckor, hur ska det ga?
Love/
Maria och Emelie
Det var tankt att vi skulle jobb har, men om vi skulle gora det sa skulle vi itne fa borja forens typ nasta helg, och det har vi inte tid med kande vi. Sa vi ska pa sondag eller mandag aka till Melbourne och jobba! Woho! Vi ar valdigt glada faktiskt, vi ska jobba for en som heter Helen (en ny Helen) som aven hon kanner Marias mamma och vi ska typ knappa in enkater pa datorn at henne. Hon forskar och haller pa, sa vi ska sitta vid datorerna hela dagarna i tre veckor. Och det kanns fantastiskt bra! Ska bli kul att fa bo i en storstad ocksa, och Will har lovat att ta med oss pa aventyr i Melb sa vi ar valdigt exalterade.
Vi kommer aka tillbaka till Lorne den 10 mars, for da kommer Marias mamma och hennes jobbarkompisar och da ska de och Helen och hela den familjen hyra ett beachhouse har, och vi bangar ju inte pa gratis boende saklart ;)
JUST DET, vi maste ju beratta for er trogna lasare om var sista natt i Wang. Vi hade en mysig middag med var familj och allt var frid och frojd. Vi gick tillbaka till vart stall och tankte sova gott innan en tidig morgon. Vad hander inte da? JO det sitter en san dar baaaotastor spindel i vart tak!! Vi som hade klarat oss sa lange fran att ha sadana i vart sovrum. Vi tankte da, nu ska vi vara modiga och fa ut den sjalva. Sa vi tog en sopkorg, en toffel och och stol och forsokte narma oss spindeln. Som ni kanske forstar sa klarade vi det ej. Vi som tyckte att det skulle vara en sadan haftig historia att beratta pa morgonen efter. Nej vi forsokte da ringa Helen, dock var klockan 12 pa natten sa hon sov, sa hon svarade inte. Da forsokte vi ringa Nick, inget svar. Fast vi visste inte om vi hade ratt nr. Sa da ringde vi Will, som befann sig i Melbourne och forklarade situationen, han skrattade och sa att han skulle forsoka ringa Nick eller ngn inne i huset. For ni forstar att vi vagade inte ga in i huset, ni forstar inte hur mork det var pa vagen dit och hur radda vi var varje gang vi gick dar! Men Will fick itne tag pa ngn. Sa vi sprang in i huset, vackte stackars Nick som fick gora sig av med spindeln. Sen var allt frid och frojd. Trodde vi ja!
Nar vi lagger oss i sangen sa ser vi pa gardinen bakom sangen en mindre spindel, men vi tanker, det ar oftast dom mindre som ar farliga, typ det finns en som heter redback eller ngt sant och den ar liten. (Vi fick dock veta att dom inte finns i Victoria men..) Sa vi bestammer oss for att den maste vi gora oss av med. Sa vi drar ut sangen och tar ett glas och en bok. Emelie forsoker vara modig och tar den i glaset. Hon blir dock radd och kastar glaset och allt pa golvet och skakar med handerna (som hon gor pa klipphoppninsfilmen) sa da far Maria ta hand om den. Och hon klarar det! Vilken supertjej hon ar!!!! (ni kanske forstar vem som skriver inlagget.. heheheh) ja sen sov vi var sista natt i Wang.
Hoppas ni mar bra hemma. Och ni kan ju gotta er i att vi inte heller far ligga pa stranden och pressa. Vi som hade tankt att jobba pa brannan nu, vilket har varit omojligt i Wang pga varmen. Och nu regnar det. Toppen!
Och just det, Fredde, (Emelies bror) vi har dodat myten om att man maste ha stenar pa toalocken sa att det inte kommer ormar, HA!
Ja vi saknar er dar hemma! Vi far valdigt mycker hemlangtan nar det ar trakigt och regnar. Da saknar vi aven losgodis, falukorv, chips, dipp, trocadero och sa mkt mer. Och vi har varit borta tva veckor, hur ska det ga?
Love/
Maria och Emelie
Kommentarer
Postat av: Fredde
Dödat myten? Myten? Ni vågar alltså sova utan att det ligger en sten på toalocket? Ja, ja...
Trackback
