Emelie och Maria

Igar, sondag, hade vi en riktigt harlig dag! Vi akte till en lite sjoaktig sak typ 45 min fran wangaratta pa morgonen. Vi ar mitt i landet nu, sa inget hav sa langt ogat kan na. 
Dar spenderades dagen framforallt i skuggan. I australien ar mottot "no tan is a healthy tan" och de flesta australier kommer ursprungligen fran typ englad, irland osv, sa majoriteten ar kritvita. De sager att det bara ar dumma svenskar som blir riktigt bruna har, och ja vi maste ju halla upp ryktet. Sa vi la oss i solen pa graset efter att ha smorjt in oss i 30+. Alla stirrade ut oss, tyckte nog att vi var helt dumma i huvudet, och efter cirka 15 minuter borjade det branna ordentligt, sa vi fick lagga oss i skuggan, som alla andra.
Vi hade sedan en picknick men vara underbara (tillfalliga) foraldrar och deras utbytesstudent Till, fran Tyskland, en lang 17 arig pojke, som tack och lov ar blekare an oss!
Sedan blev det en god glass och en bilfard hemat.

Vi plockade upp Georgia (dottern i familjen) hemma och for sedan vidare till ngra tyskar som bott har i 6 ar, for lite "snacks and drinks". En salig blandning av manniskor fanns dar, alla vuxna var doktorer, och de flesta hade barn. En blandad skara ungar sa att saga. De flesta var valdigt trevliga och tyckte det var spannade att vi var har fran Sverige.

Nar det borjade morkna, akte vi vidare for att forhoppningsvis fa se nagra kangrur! Och det gjorde vi!! Fantastiska djur, och hej vad de hoppade langt. Det var tyarr for morkt for att kunna knappa bra kort, men vi ska gora ett nytt forsok lite tidigare nagon annan kvall.

Sedan var det laggdags, vi gick till vart lilla gardhus, med ficklampor, in pa toan for att borsta tanderna osv. Da upptacker Maria spindeln som vi skrev om for ngn dag sedan. Uppe i taket satt den, och var riktigt stor. Vi ringde da Helen sa hennes man, Phil kom med en kvast och sopade ner den, dodade den, och spolade ner den i badkaret. Skont da var den ute ur vara liv.
Phil foljde sedan med oss in i vart sovrum for att spana efter fler ackliga saker, och vi dumma svenskar, hade glomt att dra upp fonstrerna pa kvallen, sa det var en bastu dar inne. Phil tyckte att vi definitivt skulle sova i huset, och vi grat nastan av gladje, lite skakade efter spindelupptackten. (Vi har alltid varit valkomna att sova dar inne i huset, men vi ska ju bli hardass har i Australien sa inte kunde vi tacka ja till det tidigare) men nu kandes det valdigt skont.
Vi gick tillbaka til huset och kandes oss valdigt bra till mods. Helen holl pa att fixa sangarna i deras soners rum (som inte bor hemma just nu) och vi var lyckliga flickor. Tills, Helen skriker "don't look at the wall, dont look at the wall" men sjalvklart kollar vi pa vaggen och dar sitter spindelns broder, troligtvis. En lika stor, acklig, avskyvard spindel. Emelie skriker och Maria gar ut ur rummet. Sedan, mot alla odds, tar Emelie sig en nara titt pa den javeln, hon beskriver den som harig, vit och lite ful. Phil tar dammsugaren och suger upp den dumma spindeln. Och de ar forundrade over att alla spindlar verkar folja efter oss, eftersom de inte hade sett ngn spindel pa valdigt lange. Det kanns sadar!

Efter att vi lugnat oss och insett att dom inte ar ett dugg farliga sa somnar vi sott och kanner oss trygga.

Nu ar the kids i skolan och Helen och Phil jobbar, sa vi ar all alone! Vi ska slanga i oss lite frukost nu, och sedan cykla bort till affaren for att kopa ingredienser till att gora kottbullar och kanelbullar!
De vi bor hos har bott ett halvar i sverige for ngra ar sedan, och ar tydligen helt galna i kanelbullar! Vi far val se hur det gar med allt, med var tur sa kommer val allt smaka skit men det ar vart ett forsok.

Nu nar vi ar har hemma hos dom, sa kan vi anvanda dator relativt ofta, sa skaffa skype om ni vill prata och skicka ett sms om nar osv. Ni kan soka pa vara mails for att lagga till oss: [email protected] [email protected]

Ha en bra dag! Vi saknar er dar hemma.
Maria och Emelie

Vi kom fram igar kvall, austid. Flygresan gick bra, det var langt, segt och trangt, men helt okej, vi sov mesta delen av vagen! vi blev sedan upphamtade pa flygplatsen av Phil och Will, som korde oss till Wangaratta, det lilla samhallet dar vi ska bo ett tag nu. Vi bor hos en familj som Marias mamma har lart kanna genom jobbet, som ar helt fantastiska! De har ett stort vackert hus och vi har till och med ett eget litet hus, ett forre detta stall, riktigt fint! Med egen toalett, kok osv. Det ar helt perfekt, vi kommer aldrig kunna aka harifran :P Familjen ar riktigt trevliga och har tva underbara hundar (tur sa slipper emelie sakna wilmer for mkt) och de har en massa kor, och det ar en miljon insekter har. Vi ar lite for klena for ackliga kryp, upptackte vi igar nar vi skulle sova och det var en farm med tvestjartar i sangen. Vi skrek lite, sedan tog vi papper och forsokte doda dem. Eller Emelie var till och med lite for klen for att doda dom, sa hon slappte bara ut dom!

Vi sov en god natts somn, men vaknade klockan 5.30 pga pigghet, lite jetlagade sa att saga. Maria gick in pa toaletten, men fick snart ropa pa Emelie for att fa stod i jakten pa att doda en tusenfoting.
Vi ska forsoka bli lite mer "hardass" men som dom flesta vet ar vi lite klena. Vi hade nog behovt Sara Byxan Bystrom har tror jag!

Idag ska vi forsoka fixa Aus bankkort och telefonkort osv. Emelies mobil fungerar inte, men det gor Marias, pa ngt konstigt vis!

Vi saknar er dar hemma, men vi mar ganska bra nar vi hor att det ar snostorm dar och sjalv vantar vi pa att klockan ska bli lite mer och cirka 38 + grader. Sug pa den ni!

Love you long time!
Emelie och Maria

Nu är vi framme i Uppsala, där vi ska spendera natten innan avfärd mot Australien. Sitter i en lägenhet full med ungar (Marias syskonbarn) och det pirrar i våra magar. Ryggsäckarna var tunga och vi förstår inte hur vi ska klara att bära dom genom Australien men what to do! Som tur var fick vi lite bärhjälp av två gentlemens när vi klev av bussen i Sundsvall för att kliva på tåget. Bzo och Döjk kom till vår undsättning!
Vi sov hela vägen och tiden gick för fort med tanke på hur trötta vi är. Emelie satt gapandes genom halva Sverige och Maria vaknade av sin egen snarkning!

Det var för jävligt att säga hejdå till våra nära och kära, men nu är det gjort. Vi kommer sakna er som tusan, och vi hoppas att ni vet vilka ni är! puss och kram, ses på lan!